Varje inställning förändrar exponeringstiden med faktor 2. Om man ökar slutarhastigheten med ett steg halveras slutartiden (Exempelvis från 1/125 till 1/250) Och följaktligen om man minskar slutarhastigheten med ett steg fördubblas slutartiden (Exempelvis från 1/125 till 1/60)
Slutaren är den ena faktorn när det gäller att reglera den infallande ljusmängden, den andra är bländaren.
Olika slutare
Centralslutaren är uppbyggd av metallameller som öppnar från sitt centrum och exponerar hela bilden samtidigt. En nackdel med systemet är att kortaste exponeringstid blir ca 1/500. Dock finns en stor fördel, nämligen att man kan synka in blixt på alla inställbara tider. Centralslutaren är inbyggd i objektivet i anslutning till bländaren och är vanligast i mellanformatskameror typ Hasselblad samt i storformatsobjektiv.
Ridåslutaren är den vanligaste slutartypen, den sitter i alla småbildskameror och är placerad i kamerahuset precis framför filmen. Den sitter lite utsatt, så viss försiktighet vid filmbyte rekommenderas. Ridåslutaren består av två ridåer som reglerar tiden genom att bilda en spalt som passerar filmen. Hela bilden exponeras inte samtidigt på de kortare tiderna. På äldre kamerakonstruktioner är den horisontellt arbetande tygridån vanligast, men har idag ersatts av den vertikala metallridån. Denna medger kortare exponeringstider då ridån har betydligt kortare sträcka att arbeta på.
Synktiden för blixt kan variera hos olika konstruktioner men är antingen märkt i en avvikande färg, eller försedd med ett X eller en blixtsymbol på slutartidsratten. (Synktid markerar den kortaste tiden där slutaren står helt öppen. Ställer du in en kortare tid får du inte med hela bilden, längre tider går däremot att använda.)
Ridåslutare, stängd
Ridåslutare, öppen (ljusinsläppet syns genom bländaröppningen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar